Konkurs och konkursansökan

Start > Om juristfirman > Juridiska artiklar > Konkurs och konkursansökan

Vad innebär en konkurs?

Genom konkurs tas en gäldenärs samtliga tillgångar i anspråk för att täcka dennes skulder. Ändamålet med konkursinstitutet och konkursansökningar är främst att se till att ingen borgenär gynnas framför andra när tillgångarna inte räcker till betalning av samtliga fordringar.

Juridiska och fysiska personer

Den stora majoriteten av konkursansökningar och konkurser omfattar juridiska personer, främst aktiebolag. När konkursansökan för exempelvis ett aktiebolag är genomförd och konkursen är avslutad och de tillgångar som finns kvar är skiftade upplöses den juridiska personen. Om en fysisk person försätts i konkurs lever skulderna kvar även efter att konkursen avslutats, detta såvitt personen inte beviljas skuldsanering. Kriterierna för att en gäldenär ska kunna försättas i konkurs är att denne saknar förmåga att betala sina skulder i takt med att de förfaller och att denna förmåga inte endast är tillfällig. När det gäller bokföringsskyldiga näringsidkare finns det en ganska långtgående bevislättnad beträffande förutsättningarna. Det räcker att skicka en tydlig betalningsuppmaning med upplysning om att konkursansökan kan komma att följa om skulden inte betalas inom en vecka. Vid konkursansökan krävs inte att skulderna är fastställda genom dom eller utslag, men det måste naturligtvis finnas tillfredsställande bevisning om skulderna.

Konkursansökan

Det går att bestrida en konkursansökan, och bestrids den med framgång får den sökande också, om detta yrkas, betala rättegångskostnader. Den sökande kan å andra sidan också yrka ersättning för rättegångskostnader. Konkursansökan sker vid tingsrätt. Bifalls ansökan förordnar tingsrätten en konkursförvaltare, i allmänhet, men inte obligatoriskt, en advokat, som utreder konkursboets tillgångar och skiftar det. Visar det sig att det inte finns några tillgångar utöver vad som täcker själva kostnaderna för konkursförfarandet ska konkursen avskrivas.