Du är här: Rättsområden > Arbetsrätt

   Juridisk rådgivning inom arbetsrätt samt juridiskt ombud vid arbetstvist.

Svensk arbetsrätt har i praktiken länge präglats och präglas till stor del fortfarande av stora arbetsgivar- och arbetstagar-organisationer (fackföreningar). De kollektivavtal som gäller mellan dessa har bl.a. till konsekvens att Sverige till skillnad från många andra länder saknar en statligt reglerad minimilön med motiveringen att kollektivavtalen ändå anses tillgodose detta behov. Genom att allt färre anställda är organiserade i fackföreningar och att de s.k. fasta (dvs. tillsvidare-) anställningarnas antal har minskat har den svenska arbetsrättsliga modellen naturligtvis i praktiken förändrats vilket i än högre grad aktualiserar ett behov av kunskap inom arbetsrätt.

Anställningsformer inom arbetsrätten

Man skiljer inom arbetsrätt mellan tillsvidareanställningar och tidsbegränsade anställningar. Det ganska långtgående anställningsskyddet gör sig gällande främst när det gäller tillsvidareanställningar, men även vid tidsbegränsade anställningar eftersom de under vissa villkor kan omvandlas till tillsvidareanställningar. En tillsvidareanställning är precis som termen antyder, anställningen löper tillsvidare utan slutdatum. En tillsvidareanställning brukar i vardagsspråket kallas för fast anställning. När det gäller tidsbegränsade anställningar inom arbetsrätten så är dessa anställningar som inkluderar ett slutdatum. En tidsbegränsad anställning kan under vissa förutsättningar övergå till en tillsvidareanställning. Det är viktigt att känna till skillnaderna mellan dessa anställningsformer då de omfattas av olika regler inom arbetsrätten.

Uppsägning

Inom arbetsrätten återfinns även regler om vad som gäller för uppsägning. Anställningstidens längd påverkar uppsägningstiden, som i början är 1 månad men sedan med ökande anställningstid förlängs. Under uppsägningstiden är arbetsgivaren skyldig att betala ut löner och andra förmåner, och arbetstagaren har också rätt till viss ledighet för att söka annat arbete. Om arbetstagaren säger upp anställningen gäller alltid en månads uppsägningstid, och inga skäl behöver anges. Uppsägningstiden är en aspekt av anställningsskyddet, men liksom vid hyra av bostadslägenhet finns en viss skyddslagstiftning mot uppsägning från arbetsgivarens sida. Dessa gör sig i och för sig mer gällande i teorin än i praktiken, och den arbetsgivare som verkligen vill tillskapa skäl för att säga upp en arbetstagare kan ofta lyckas med det genom omorganisationer som formellt uppfyller lagens krav. Sådana är naturligtvis kostsamma och därigenom uppkommer ändå ett visst skydd. De två grunder en arbetsgivare kan göra gällande vid uppsägning är arbetsbrist och personliga skäl. När arbetsbrist uppkommer tillmäts stor vikt till arbetsgivarens egna avsikter och bedömningar; det finns exempelvis inget hinder mot att lägga ner en verksamhet och vid uppsägningarna åberopa arbetsbrist.

Uppsägningsgrunden personliga skäl är betydligt mer komplicerad. Till denna kategori hör exempelvis samarbetssvårigheter, oförmåga att uppfylla kraven i tjänsten, brott i tjänsten, i viss mån även utanför tjänsten med mera. Det finns en mycket utförlig praxis i arbetsdomstolen beträffande uppsägningsgrunden personliga skäl.

Arbetstvist

En arbetstvist kan slitas båda i allmän domstol (tingsrätt) och i Arbetsdomstolen, som är sammansatt av företrädare för arbetsgivare och arbetstagare och av juristdomare. Principen liknar alltså den som tillämpas i hyresnämnden. Om en anställd som inte är medlem i fackförening eller inte har sin organisations stöd vill väcka talan i en arbetstvist ska detta ske i tingsrätt. Tingsrättens dom kan därefter överklagas till Arbetsdomstolen som är sista instans. Om arbetsgivare och arbetstagare tvistar med stöd av sina organisationer är Arbetsdomstolen första och enda instans. I detta fall finns en förhandlingsplikt före hänvändelsen till Arbetsdomstolen, detta bland annat för att tillse att målet blir ordentligt utrett och belyst innan det kommer under domstolens bedömning. När det gäller oorganiserade anställda tillgodoses detta av tingsrätten. Rättegångskostnader kvittas ofta i arbetstvister så att var och en står sina egna kostnader.

> Kontakta oss om arbetsrätt eller vid arbetstvist