Du är här: Rättsområden > Arvsrätt

Arvsrätt är det rättsområde som reglerar frågor kring arv, arvsordning, vem som har arvsrätt efter en avliden person och hur arvet skall fördelas mellan arvtagarna. Inom arvsrätten regleras även hur bouppteckning efter den avlidne skall ske samt hur den konkreta fördelningen av kvarlåtenskapen slutligen skall ske och nedtecknas i ett arvskifte. Innan arvskifte skall dock bodelning ske om den avliden efterlämnar efterlevande make eller sambo för att omfattningen av kvarlåtenskapen slutligen skall kunna fastställas.

Arvsordning och arvsklasser inom svensk arvsrätt

Inom den svenska arvsrätten finns en så kallad arvsordning. Arvsordningen bestämmer i vilken turordning släktingar har rätt att ärva en avliden person kvarlåtenskap, uppdelad i tre olika arvsklasser. Systematiken bakom en arvsordning indelad i arvsklasser beror på hur nära släktskap personen ifråga har med den avlidne. Desto ”närmare” släktskap i desto högre upp i arvsordningen och desto mer prioriterad arvsklass hamnar personen ifråga i. Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, d.v.s. i den första arvsklassen regleras barns arvsrätt. Om bröstarvinge (avlidnes barn) är avliden träder dennes barn in bröstarvingens ställe, detta benämns som istadarätt. Den andra arvsklassen utgörs av den avlidnes föräldrar. Om förälder är avliden träder eventuella syskon in som arvtagare istället för den avlidne föräldern. Den tredje arvsklassen utgörs av den avlidnes morföräldrar och farföräldrar. Om någon av dessa är avlidna erhåller dennes barn arv. Kusiner ärver dock inte enligt svensk arvsrätt. Om en avliden inte efterlämnar någon som har rätt att ärva efter denne så tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna Arvsfonden.

Efterlevande makes arvsrätt

Om en avliden person är gift så gäller enligt de arvsrättsliga reglerna om efterlevande makes arvsrätt att den avlidnes make ärver hela kvarlåtenskapen. Om den avlidne efterlämnar egna barn, som inte är makarnas gemensamma barn, så kallade särkullbarn så har särkullbarns arvsrätt försteg framför den efterlevande makens arvsrätt. En efterlevande make har dock  rätt till fyra basbelopp enligt basbeloppsregeln vilket är ett minimiskydd. Om den avlidne maken skulle ha skrivit testamente till förmån för någon annan än den efterlevande maken så kan dock en make som annars skulle ha ärvt den avlidne maken  bli arvlös. Det är nämligen fullt möjligt begränsa en efterlevande makes arvsrätt att genom att skriva testamente.

Särkullbarns arvsrätt

Hur ärver särkullbarn? Särkullbarns arvsrätt går före eventuell efterlevande makes arvsrätt. Dock kan särkullbarnets arvsrätt modifieras genom testamente så att särkullbarnet endast får ut hälften av sin arvslott i arv, den så kallade laglotten när särkullbarnets förälder avlider och resterande arv när den efterlevande maken avlider. I dessa fall ärver den efterlevande maken särkullbarnet arv med fri förfoganderätt. Ett särkullbarn kan dock avstå sitt arv till förmån för efterlevande make och har då enligt arvsrättsliga regler rätt till efterarv på samma sätt som gäller för makarnas gemensamma bröstarvingar.

Sambor saknar arvsrätt

Enligt arvsrätten har efterlevande sambo ingen arvsrätt efter en avliden sambo. Dock så finns det en basbeloppsregel även för sambor vilket medför att en efterlevande sambo har rätt att få ut två basbelopp innan arv fördelas till avliden sambos arvingar. Genom inbördes testamente kan sambor skapa ett arvsrättsligt skydd och se till att de ärver varandra. En vanligt förekommande testamentstyp i samboförhållande är ett så kallat inbördes testamente. I det inbördes testamentet förordnar samborna att de skall ärva varandra.


> Kontakta oss för rådgivning i arvsrätt och ett juridiskt ombud i arvstvist