Du är här: Rättsområden > Avtalsrätt

Avtalsrätt, eller kontraktsrätt som det ibland benämns, är det rättsområde som reglerar vad som gäller för att avtal skal anses komma till stånd, d.v.s. under vilka förutsättningar som ett avtal blir giltigt och därmed gällande mellan avtalsparterna. Nedan används begreppen synonymt.

Avtalsrätt – ett omfattande rättsområde

Avtalsrätten reglerar dessutom parternas rättigheter och skyldigheter inom deras avtalsförhållande, hur man skriver ett avtal och hur ett ingånget avtal skall tolkas. Inom avtalsrätten faller även frågor om avtalsbrott samt vilka påföljder som enligt avtal och andra rättsgrundsatser som kan göras gällande då någon av parterna inte uppfyller sina skyldigheter enligt ett ingånget avtal. Inom avtalsrätt skiljer man på så kallad allmän avtalsrätt och speciell avtalsrätt. Som benämningarna antyder så gäller för den allmänna avtalsrätten att de rättsregler och principer som återfinns inom denna del är tillämpliga på de flesta kontraktstyper medan för den speciella avtalsrätten så gäller att reglerna för de avtal och avtalsförhållanden som faller därunder att principer och rättsregler återfinns i speciallagstiftning.

Inom kontraktsrätten återfinns även en rad avtalsrättsliga principer och regler som avtalande parter bör ha i åtanke i samband med att de ingår avtal. En självklarhet i sammanhanget är principen Pacta sunt servanda som helt enkelt betyder att ”avtal skall hållas”. Principen får betydelse på så sätt att även ofördelaktiga avtal, d.v.s avtal där den ena eller båda avtalsparterna inte klart kunnat överblicka konsekvenserna av ett ingånget avtal i samband med avtalstecknandet också gäller även om avtalet skulle drabba en part negativt i något avseende.

Att skriva avtal är ofta relativt komplicerat eftersom man måste vara medveten om vilka faktorer som kan påverka tolkningen av avtalet och möjligheten att faktiskt göra det gällande om en av parterna inte uppfyller sina avtalsförpliktelser. Ibland måste man också beakta möjligheterna att få ett avtal erkänt i en utländsk rättsordning vid en eventuell avtalstvist, vilket kan vara fallet vid internationell privat- och familjerätt. Skillnaderna mellan vilka avtal som erkänns i olika rättsordningar kan vara betydande. Detta är bara ett urval av aspekter som kan behöva beaktas vid upprättande av avtal med anknytning till flera rättsordningar.

Avtalstvist

En avtalstvist kan uppstå i det fall att ett upprättat avtal är oklart vad avser parternas rättigheter och skyldigheter. Det kan också förhålla sig så att vissa saker inte går att avtala om, och det gäller inte bara avtal med innehåll som omedelbart ter sig stötande enligt avtalsrätten (som t.ex. arvsavtal) utan även avtal som strider mot mer grundläggande principer och rättsgrundsatser inom kontraktsrätten. Avtalstvister är i allmänhet tingsrättstvister där det finns möjlighet att få ersättning ur hem- eller företagsförsäkringens rättsskydd för att på så sätt kunna täcka en del av kostnaderna vid en avtalstvist.

Formkrav

För vissa typer av avtal finns avtalsrättsliga formkrav som måste uppfyllas för att avtalet ska kunna göras gällande, detta är dock förhållandevis ovanligt enligt svensk avtalsrätt då lagstiftaren vill bibehålla en bred avtalsfrihet för olika parter och en stor frihet för de avtalande parterna att själva bestämma avtalets innehåll. Ett krav på registrering kan också finnas för att vissa avtal skall bli gällande mellan parterna. Exempelvis beträffande äktenskapsförord finns ett krav på registrering för att äktenskapsförordet skall bli juridiskt giltigt mellan makarna.

> Kontakta oss för juridisk rådgivning i avtalsrätt eller ett juridiskt ombud vid avtalstvist