Du är här: Rättsområden > Familjerätt > Bodelning

    Juridisk rådgivning i samband mellan bodelning mellan makar eller sambor samt upprättande av bodelningsavtal.

En bodelning är en uppdelning av tillgångar mellan makar som kan genomföras under bestående äktenskap och vid upphörande av äktenskap p.g.a. skilsmässa eller ena makens dödsfall. Bodelning kan också genomföras mellan sambor vid samboseparation samt vid upphörande av samboförhållande genom dödsfall.

En korrekt genomförd bodelning är viktig p.g.a. att denna medför att makarna eller samborna inte längre kan ställa några krav på varandra i framtiden. Efter att parterna har bodelat fastställs makarnas eller sambornas överenskommelser i ett bodelningsavtal. För de makar eller som har svårt att komma överens när de bodelar finns det möjlighet för var och en av dem att ansöka om att tingsrätten skall förordna en bodelningsförrättare som omhändertar deras bodelning.

I samband med bodelningar uppkommer regelmässigt en mängd juridiska frågor. Frågorna kan exempelvis beröra hur man skriver ett föravtal om bodelning, vilken giltighet ett föravtal har, vilken egendom som skall ingå i bodelningen och hur egendomen skall värderas. Om makarna eller samborna har skrivit äktenskapsförord respektive samboavtal och på egen hand avtalat om en kommande bodelning så påverkar dessa dokument resultatet av den aktuella bodelningen.

Läs mer om bodelning:

> Bodelning makar
> Bodelning sambor

Föravtal vid bodelning mellan makar

Makar eller sambor kan inför en förestående skilsmässa teckna ett så kallat föravtal om bodelning. Ett föravtal innebär helt enkelt att makarna eller samborna i förväg avtalar om vad som skall gälla för en kommande bodelning, vilka tillgångar som ingår, hur de skall värdemässigt fördelas och hur de skall värderas. Ett föravtal måste så småningom bekräftas av makarna eller samborna som den slutgiltiga bodelningen för att bli giltig mellan parterna.

Tillgångar och värdering

Vid bestämmande av vilka tillgångar som skall ingå i en bodelning används begreppet ”brytdag” eller ”den kritiska tidpunkten som det också kallas. Den kritiska tidpunkten medför att tillgångar som uppkom innan denna dag inträdde skall ingå i bodelningen medan tillgångar som uppkom efter brytdagen inte skall ingå. När det gäller bodelning vid dödsfall gäller att brytdagen infaller den dag då dödsfallet inträffade. I samband med skilsmässa infaller brytdagen den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes.

Som en utgångspunkt vid värdering av tillgångar i samband med bodelningar gäller att tillgångarna skall värderas till deras marknadsvärde. För vissa tillgångar kan dock makar eller sambor välja att använda ett så kallat återanskaffningsvärde eller bruksvärde för värdering om de finner detta lämpligare. Makarna och samborna har nämligen frihet att välja vilken värderingsmetod de önskar eftersom avtalsfrihet råder vid bodelning.

Skulder och lån

Var och en av makarna ansvarar för sina egna skulder och lån även vid och efter en bodelning. Detta medför att vardera makens skulder skall avräknas från respektive makes giftorättsgods för att få fram makarnas respektive ”nettogiftorättsgods”, först därefter läggs makarnas gemensamma giftorättsgods efter avdrag för skulder samman och hälftendelas. En make kan alltså inte bli ansvarig för den andre makens personliga skulder generellt och inte heller i samband med en bodelning.

Jämkning och bodelningsförrättare

Om en genomförd bodelning skulle anses vara oskälig så kan denna jämkas genom att överklagas. En jämkning vid bodelning kan exempelvis bli aktuell vid kortvarigt äktenskap. De förutsättningar som behöver vara uppfyllda för jämkning är att det med hänsyn till äktenskapets längd men även till makarnas ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att en make  skall lämna egendom till den andra maken i den omfattning som gäller enligt bodelningsreglerna.

Om makar eller sambor inte kan komma överens har de möjlighet att ansöka hos tingsrätten om utseende av en så kallad bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren sammankallar de tvistande parterna till ett möte för att försöka klargöra tvistefrågorna. Därefter skriver bodelningsförrättaren ett förslag till bodelningsavtal som lämnas in till tingsrätten. Om någon av parterna är missnöjd med den genomförda bodelningen kan de överklaga denna inom fyra veckor innan den vinner laga kraft och blir giltig. Kostnaden för en bodelningsförrättare betalas av båda makarna även om det kanske bara är en av makarna som ansökt om förordnande av en bodelningsförrättare.

Behöver du en kunnig jurist inom bodelning? Kontakta våra jurister för juridisk rådgivning eller om du behöver ett juridiskt ombud vid tvist om bodelning.