Skuldsanering

Vad är skuldsanering?

Skuldsaneringsinstitutet infördes i svensk rätt i dess nuvarande form genom en lag av 1994. Det har sedan dess skett ett flertal ändringar och tillägg, som huvudsakligen inneburit att kraven för beviljande av skuldsanering sänkts, i varje fall något.

En skuldsanering innebär att i stort sett samtliga skulder som finns på dagen för beslutet faller bort, i allmänhet krävs dock att gäldenären under en tid av fem år lever på s.k. existensminimum (information om s.k. förbehållsbelopp för gäldenären och dennes familj finns hos Kronofogden) och betalar sina borgenärer med de tillgångar och inkomster som överstiger förbehållsbeloppet. Det är av stor vikt att betalningsplanen följs, annars kan skuldsanering upphävas på ansökan av en borgenär. Detta kan ske om avvikelsen är annat än ringa. Skuldsaneringen kan också upphävas om gäldenärens ekonomi under den tid betalningsplanen löper betydligt förbättras.

Vid bedömningen av om skuldsanering kan beviljas beaktas också de försök gäldenären gjort för att betala sina skulder. Tidigare beaktades också försök att på egen hand nå en uppgörelse med borgenärerna, men detta har i stort sett frångåtts, även om sådana försök knappast torde vara till nackdel för gäldenären. Från skuldsanering undantas skulder som grundas på ett successivt utbyte av ömsesidiga prestationer, exempelvis hyra. Man kan inte få sin hyra nedsatt med stöd av skuldsaneringslagen, däremot omfattas tidigare hyresskulder av ett beslut om skuldsanering. För att skuldsanering ska kunna beviljas ska gäldenären bedömas inte kunna betala sina skulder inom överskådlig tid. Skuldsanering kan endast beviljas fysiska personer. För juridiska personer finns ett liknande förfarande genom företagsrekonstruktion.  En person som har näringsförbud får inte beviljas skuldsanering.

Det finns också ett krav på att skuldsanering ska vara skälig. Detta sägs inte uttryckligen i lagen, men detta rekvisit omfattar omständigheterna under vilka skulderna uppkommit. Praxis på denna punkt har dock varit mycket skiftande och svår att förutse. Ur praxis från 90-talet kan nämnas att skulder som uppkommit på grund av omfattande bedrägerier med åtföljande skadeståndsskyldighet inte ansett utgöra hinder mot skuldsanering medan personligt ansvar för ett bolags skatter ansetts utgöra hinder. Att skulder uppkommit till följd av lyxkonsumtion har ansett utgöra hinder mot skuldsanering.

Makes eller sambos ekonomi beaktas också. Om denna är mycket god kan hinder mot skuldsanering anses föreligga. Detta kan tyckas märkligt, men grunden är sannolikt att lagstiftaren önskat hindra att gäldenärer i detta avseende drar nytta av manipulationer med överlåtelse av egendom i samband med riskfyllda affärer.

Ärenden rörande skuldsanering handläggs vid Kronofogdemyndigheten, som även fattar beslut. Beslut kan överklagas till tingsrätt, där handläggningen följer den s.k. ärendelagen (lag om domstolsärenden) ett förfarande som inte är helt olikt det förvaltningsrättsliga. I samband med handläggningen i tingsrätt och överrätten har den klagande (gäldenären) rätt till muntlig förhandling med stöd av Europakonventionen, enligt vad som framgår av ett avgörande i Högsta Domstolen. Observera dock att man måste yrka förhandling för att vara säker på att få det och för att man ska anses ha rätt till det.

För aktiva näringsidkare har det varit mycket svårt att beviljas skuldsanering, men det har under senare år blivit något lättare. Att skulder uppkommit i näringsverksamhet talar inte i någon större utsträckning emot gäldenären. Det hör dock till saken att skuldsanering i praktiken inte är någon särskilt lämplig lösning för aktiva näringsidkare.

Det är också viktigt att under förfarandet lämna korrekta och exakta uppgifter om förmögenhet och inkomster. I ett flertal fall har felaktiga uppgifter ansetts utgöra hinder mot skuldsanering. Uppgifterna lämnas på heder och samvete.

> Kontakta oss för mer information om skuldsanering